Hoppa till huvudinnehållet

Teach Reach

Teach Reach hyllar lärandet. Teach Reach låter lärare undervisa i klassrum på andra sidan jordklotet. Med hjälp av en robot och teknik från Microsoft får två lärare från olika länder och kulturer undervisa i en främmande klass.

Med Teach Reach vill Microsoft skapa en ny plats för lärare och elever att mötas bortom den vanliga skoldagen. Genom att låta undervisningen ske på ett oväntat sätt med hjälp av teknologi skapar vi nyfikenhet och nya upplevelser. Efter skoldagen hoppas vi att alla ska gå hem med nya perspektiv på världen.

Hur vi ser på lärande

Microsoft skapar verktyg för lärare att göra vad de gör bäst: Att lära ut. Men vår upplevelse är att lärare blir mindre lärare, och mer administratörer. Och den undervisning som det faktiskt finns tid för utvärderas helst kortsiktigt i relation till andra länder – istället för mjukare och långsiktigare värden som t ex stämning i klassrummet. Den tillåtande och nyfikna plats som undervisning ska vara håller helt enkelt på att förvandlas till en hårt hållen arena för internationell jämförelse och konkurrens.

Utbildning handlar om att växa och få nya perspektiv, men idag kanske undervisningen behöver vara mindre vuxen och se sig själv med ett barns ögon? Med hjälp av en glad robot och Skype Translator gör den det. Teach Reach öppnar dörrarna till en ny värld av gränslöst lärande.

Eleverna får en ny lärare

”Nu ser jag fram emot att träffa ungarna!”

– Yuxia Xin

[youtube https://youtu.be/_NA1p0h8LP8]

Det ringer in till lektion på Rodengymnasiet i Norrtälje. Se hur en vanlig lektion blir till ett robotstyrt äventyr från Kina.

Lektionen är igång

”Det var en väldigt speciell lektion…”

– Elev

[youtube https://youtu.be/-JRzB3YRBd8]

Några roliga ice-breakers från översättningstekniken lättar upp stämningen i rummet. Även om lektionen är på lite högre nivå än vad eleverna är vana vid ska de försöka lära sig en kinesisk metod som gör matten mycket enklare i framtiden.

Rast och summering

[youtube https://youtu.be/vEZ7BIKHegU]

Robotläraren rullar bort mot fikarummet och vi frågar eleverna hur det kändes att bli undervisade från Kina. Var det nya inslaget en frisk fläkt som inspirerade elever och lärare, eller var det bara pest och pina och missförstånd?

Våra lärare

Vi valde att göra vår första Teach Reach med två mattelärare från Sverige och Kina. Matematik är alltid samma sak oberoende av var du kommer ifrån. Men Kina och Sverige är två länder som ofta beskrivs väldigt olika. Och visst har de sina skillnader, som alla länder. Men ju längre ifrån varandra länder är desto enklare är det att överdriva deras olikheter. Med hjälp av Microsofts teknik försvinner det avståndet och vi kan lära oss av varandra.

”Jag är så glad över att ha fått möjligheten att dela med mig av min kunskap på ett så överraskande sätt! Att våra olikheter förhöjde inlärningen är otroligt intressant och något jag kommer bära med mig resten av livet. Mina svenska elever fick verkligen koncentrera sig men nu tror jag att matematiken har blivit lite enklare.”

– Ms. Xin

”Att gå i skolan borde vara precis så överraskande och inspirerande som en Teach Reach. Eleverna kunde inte sluta prata om fröken Xin och roboten. Nästa klassresa kommer absolut gå till ett robotlabb!”

– Jonas Hall

Hur funkar det?

Vi ville att en lärare skulle kunna vara fysiskt närvarande i ett klassrum utan att vara där. Med hjälp av Microsoft Surface Pro 4, Skype och Skype Translator samt en teleprecense-robot skapade vi möjligheten att kommunicera över gränserna. Robotens ansikte är en Microsoft Surface Pro 4 där lärarens ansikte visas via videosamtal. Genom Skype och Skype Translator kan läraren se och prata med eleverna med hjälp av realtidsöversättning. Roboten är stilren och rullar fram på små hjul med hjälp av fjärrstyrning. Magen innehåller en jordglob som representerar utbytet mellan kulturella olikheter och är upplyst med elektroluminescerande trådar och siffror dagen till ära!

Andra röster om framtidens lärande

Emil Gustavsson

Emil Gustavsson är ordförande för landets största ungdomsorganisation, Sveriges Elevkårer. Emil brinner för att elever ska få en så givande gymnasietid som möjligt – såväl i som utanför klassrummet.

Om digitaliseringen

Digitaliseringen är en omstridd fråga i svensk skoldebatt. Det som diskuteras är inte bara hur digitala verktyg ska användas utan också om det överhuvudtaget ska användas. De som förespråkar digitalisering pratar ofta om möjligheterna och de som är motståndare lyfter ofta fram hur forskning och beprövad erfarenhet visat att digitala verktyg försämrat inlärningen. Gemensamt för alla debattörer, enligt mig, är dock att de vill främja likvärdighet och kunskapsutveckling. Det sistnämnda håller givetvis jag med om och utöver det så är min utgångspunkt i denna debatt är ganska enkel: digitaliseringen är här för att stanna och vi bör inte motverka den. Det enda vi kan göra är att ta vara på dess möjligheter och hantera riskerna.

Idag drar Microsoft igång ett intressant projekt som heter Teach Reach. I projektet ska en lärare från Sverige byta plats med en lärare från Kina. Givetvis så behöver de varken fixa visum, boka hotell eller flygbiljetter. Nej, de ska inte byta plats fysiskt utan enbart virtuellt. Hela projektet är ett kunskapsutbyte som visar på att det är viktigt att lära av varandra gällande IT och teknik. Om det låter spännande så kan ni läsa mer om det här: https://aka.ms/teachreach

Så då tänker jag, varför inte göra en SWOT-analys av digitaliseringen av den svenska skolan utifrån ett elevperspektiv? (För er läsare som inte har koll på SWOT så innebär det att man analyserar styrkor, svagheter, möjligheter och hot.)

Låt oss börja med styrkorna:
  • I dagsläget har svenska elever relativt hög tillgång till hårdvara. I grundskolan går det 1,8 elever per dator och i gymnasieskolan går det 1 elev per dator (2016). På så sätt finns en del av förutsättningarna på plats.
  • I skoldebatten finns det en konsensus kring att likvärdighet och högre kunskapsresultat ska stå i fokus – också när det kommer till skolans digitalisering. Det en bra grund att utgå ifrån.
  • Det finns enskilda exempel på lärare som lyckats med att använda digitala verktyg på ett tillfredställande sätt i skolan. Sådana exempel som borde spridas till alla klassrum.
Och så funderar vi på svagheterna:

Få lärare och skolledare har den kunskap eller den tid som behövs för att jobba med digitala verktyg i undervisningen. Detta leder till att elever ofta hamnar i ensamarbete med en dator utan lärarens stöd. Detta egenarbete kan för många elever upplevas som en frihet och skapa flexibilitet men samtidigt finns det mycket som tyder på att ensamarbete utan lärarens stöd leder till försämrade kunskapsresultat. Nätkränkningar blir allt vanligare vilket leder till att fler elever känner sig utsatta, kränkta och upplever otrygghet. Ett problem är också att det är svårt att urskilja hur långt skolans ansvar sträcker sig i att ta itu med dessa problem. Det finns många, såväl lärare som elever, som vittnar om att stökiga klassrum blir allt vanligare. En anledning är att elever blir distraherade av sin mobiltelefon. Alldeles för få skolor har upprättat ordentliga ordningsregler för att bemöta denna typ av problem. I slutändan leder detta till en negativ syn på digitala verktyg.

Vilka möjligheter finns?
  • Tillgången till information ökar och kommunikationsvägarna vidgas. Det skapar flera möjligheter där en utav dem är att elever kan förstå och följa vad som händer i omvärlden lättare.
  • Utvecklingen av IT-tjänster skapar många möjligheter. Bland annat kommer morgondagens programvaror kunna stötta läraren i att analysera och bedöma elevernas prestationer vilket skulle kunna stärka en likvärdig och rättssäker bedömning.
Och vilka hot ser jag?
  • Tillgången till information ökar vilket också ska ses som ett potentiellt hot. Om vi inte lyckas med att ge eleverna kunskaper så kommer det vara ännu svårare i framtiden att navigera sig i det stora informationsflödet. Att tänka kritiskt, problemlösa och hantera information kräver att man har goda utantill-kunskaper.

Det går att diskutera mycket när det gäller digitalisering. En sak som vi dock bör sluta diskutera är om skolan ska digitaliseras. Det kommer att hända eftersom samhällstrender, flöden av resurser och så vidare också påverkar skolan. Därför kan vi bara hantera riskerna och tillvarata möjligheterna med digitaliseringen på bästa sätt.

Vad tycker och tänker ni om skolans digitalisering?

/E

Följ Emil på https://twitter.com/gustavssonemil och http://www.sverigeselevkarer.se/ordforande/ordforandebloggen/

Camilla Askebäck Diaz

Camilla Askebäck Diaz är förstelärare, inspiratör och författare kring digitala verktyg. Medförfattare till böckerna ”Surfplatta i undervisningen” & ”Vi får det att funka” och startade, samt driver,Facebook-gruppen ”IKT-verktyg” med 8000 medlemmar.

Digital undervisning…. eller undervisning, kallar jag det

Fick en fråga för ett år sen om hur jag trodde att det såg ut i skolan om 5 år när det gäller digitaliseringen. Frågan lämnade jag tillbaka med en motfråga; Hur såg det ut för 5 år sedan och hade du kunnat förutse vilka enheter, möjligheter och visioner som finns idag?

Frågan är så klart komplex och det går nog inte riktigt att förutse, bara ana vilka möjligheter som kan öppnas upp i framtiden. Vem hade kunnat förutse att en matematiklärare från Sverige byter klass med en matematiklärare i Peking och med hjälp av en robot, skype translate och digitala enheter, hålla i en matematiklektion tillsammans med den andra lärarens elever?

Teach Reach är ett skolinitivativ, som med hjälp av digital teknik ska inspirera lärare till kunskapsutbyte över landsgränserna, skapa ett forum som lyfter lärarnas yrkesskicklighet och passion för att undervisa och på så sätt visa en positiv bild över Svensk skola och då inspirera fler.

Vi pratar mycket om hur vi ska arbeta med digitala verktyg i undervisningen, men min ståndpunkt blir att vi måste först få andra att inse vilka vinster vi kan göra och varför vi ska arbeta med digitala inslag i vår undervisning. Och på så sätt får vi med oss alla på denna resa.

Men vad gör jag då?

Jag arbetar med olika verktyg för att synliggöra elevernas kunskap, skapa intresse och visualisera abstrakta begrepp. Med hjälp av kollaboration, visualisering, interaktivitet, digitalt berättande och spelifierat lärande kan man få eleverna att både förstå svåra begrepp, fånga deras intressen och få dem att vilja lära sig mer. Och genom att använda sig av många olika multimodala verktyg så kan elever få tillgodogöra sig kunskap, använda olika metoder för att visa vad de kan och använda sin kreativitet. Att använda sig av digitala plattformar skapar också ytor där tid och rum spelar mindre roll och varje elev kan få den information de behöver, när de behöver den. Detta är en del av det arbete som de digitala verktygen kan tillföra i vår undervisning, som kompletterar den analoga delen av undervisningen så att lektionen kan bygga på det bästa av två världar.

För att blicka framåt, men förankra i nutid så lutar jag mig mot vår läroplan;

“Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.”

“Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.”

“Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”

(Utdrag ur LGR 11 kap 1 & 2)

För att uppfylla detta anser jag att vi måste använda digitala verktyg för att lyfta undervisningen. De digitala kanalerna blir också viktiga för mig som pedagog och även jag får använda min kreativitet för att skapa de stödstrukturer som behövs för att vi tillsammans ska nå så långt som möjligt.

//Camilla Askebäck Diaz, lärare, utbildningskonsult och författare

Bloggar på www.livetsgladapussel.se, medförfattare till böckerna ”Surfplatta i undervisningen” & ”Vi får det att funka” och startade, samt driver, facebookgruppen ”IKT-verktyg” med 8000 medlemmar.

Följ Camilla på https://twitter.com/askeback och http://www.livetsgladapussel.se

Jonas Bäckelin

Lärare som brinner för kollektivt meningsskapande via nätbaserat lärande.

Syftet med ”TeachReach” är att lyfta problematiken kring att så få svenska lärare har rätt kompetens att utnyttja de tekniska verktygen på både gamla och nya sätt i klassrummet. Ett exempel kan vara att lärare som via Skype byter klass för en dag med hjälp av en robotlärare som har en Surface Pro 3 som ”huvud” för att fånga mötet och elevernas reaktioner. Microsoft vill på detta sätt inspirera lärare, rektorer, IKT-pedagoger och utbildningsadministratörer att utnyttja deras lösningar för IT och teknik i skolmiljöer.

Följ Jonas på https://twitter.com/natbaserad och https://natbaseradlarare.wordpress.com

Mick Hellgren

Mick Hellgren är lärare, utvecklingsstrateg med intensivt intresse för lärande och nyfikenhet.

Babelfisken är här – nu kör vi!

Skolans största utmaningar är globala. Ödesfrågor som ekonomi, fred och miljö färgar och smaksätter tillvaron för oss, våra barn, elever och ungdomar. Med utgångspunkt i förskolan och skolan startar barnens resa från det lilla och lokala mot att bli globala aktörer och världsmedborgare – framgångsrika privat, i skolan och i det framtida yrkeslivet. Utbildning drivs av stora värden – och skolans uppdrag är större än meritvärden och att jaga placeringar i rankinglistor. Att värna människors lika värde, demokrati och inflytande är större och gör skillnad. Målen för samhället, skolan och lärandet styr våra val av metoder, läromedel och teknik – och tekniken ska alltid utgöra ett stöd som lyfter, förenklar och förbättrar våra möjligheter att utföra vårt uppdrag – annars får vi lämna den bakom oss och söka nya vägar.

Det har aldrig varit enklare än idag att knyta nya kontakter och bygga nya nätverk. Det betyder inte att alla barn och elever har förmågan eller möjligheterna att göra detta på egen hand. Sannolikt skymtar vi en klyfta här. Dessa skillnader ryms inom klasser, bostadsområden, städer, länder och kontinenter. Likvärdigheten i möjligheterna att bygga globala nätverk varierar och skolan, föräldrarna och tekniken kan tillsammans hitta vägar för att jämna ut klyftor, bygga broar och möjliggöra nya relationer, hållbara och fruktbara både trots och tack vare skillnader i lärandekultur, språk och framtidsvisioner. Det har aldrig varit enklare än idag att arbeta aktivt för att eleverna ska kunna verka och utvecklas i en miljö där de rör sig från passiva lokala informationskonsumenter till aktiva globala producenter och medborgare. Vi kan, bör och behöver kämpa ännu hårdare för att skapa kontaktytor och arenor mellan grupper inom landet och mellan länder. Genom ökat gemensamt lärande, ökade möten mellan våra lärande kulturer kan vi bygga en livskraftig framtidstro.

Den tröskel som bara skenbart kvarstår är språket.

Douglas Adams, författaren till böckerna om Arthur Dent: Liftarens Guide till galaxen, siade 1979 fantasifullt om Babelfisken. En fantastisk varelse som, nersläppt i örat, levde i symbios med våra tankar och fungerade som en universalöversättare som möjliggjorde samtal oavsett språk. Då, när böckerna skrevs, en vision och ett fantasifullt framtidsscenario i led med uppfinningarna i Star Trek. Idag: verklighet och snart vardagsteknik.

Tekniken är på banan, sjösatt och i spel. Genom maskininlärning lär sig systemen i otrolig hastighet att tolka våra röster till instruktioner som styr våra applikationer och program i alla möjliga sammanhang, från våra smartphones, till våra datorer och smarta tv-apparater. Genom tekniken kan vi redan idag direktöversätta talat språk till text – i teknik som är gratis och tillgänglig för alla! Det är fantastiskt – helt enkelt fantastiskt. Framtidens möjligheter har aldrig varit så ljusa som nu – och den uppväxande generationen och deras föregångare har plötsligt tillgång till möjligheter som för en knapp generation sedan var den allra mest utmanande science fiction.

Det har aldrig varit enklare än idag att överbrygga skillnader i geografi och språk – och nu är det dags att stresstesta tekniken. Hur görs det på bästa sätt? Vi kastar förstås in det i den mest utmanande miljö tänkbar – låt skolan utgöra elddopet för tekniken – och så gör vi oss beredda att lära tillsammans. Genom det innovativa intiativet Teach Reach genomför Rodengymnasiet i Norrtälje ett nästintill magiskt försök tillsammans med en skolklass i Peking där de genom tekniken låter lärare byta plats med hjälp av robotar och vår moderna Babelfisk. Inom ramen för ett annat universellt språk, matematiken, utforskas nu de nya gränserna för hur tekniken kan stötta byggandet av en hållbar värld och jag är stolt över att få delta – om än endast från läktaren.

Följ Mick på https://twitter.com/MickHellgren och http://www.mickhellgren.se/blogg

Erik Jaråker

Erik Jaråker är förstelärare IKT & SO på Bäckahagen, ‪#MIEExpert. Tycker om molntjänster, IT och lärande. ‬

Det är fantastiskt med initiativ som Teach Reach för att inspirera oss lärare att använda teknologi med våra elever på nya sätt. Extra roligt är att det sker på internationella lärardagen. Tidigare i min lärargärning hade jag en period då jag gick omkring och kände ganska stor frustration. Jag var medveten om att det fanns teknik som skulle underlätta och göra min undervisning mer varierad och kanske även mer effektiv. Problemet var att jag inte hade tillgång till denna teknik. För att få en projektor i klassrummet var jag tvungen att ta från läromedelsbudgeten. När det något år senare storsatsades på att göra teknologin tillgänglig för lärare och elever släppte frustrationen och jag upplevde att skola började komma i fas med andra delar av samhället. Då hade vi i alla fall förutsättningarna för att börja utforska hur vi skulle kunna använda tekniken i lärsituationer. Vi var flera som provade, diskuterade, fortbildade oss och delade erfarenheter med varandra. Det var också tydligt från från nämnden, förvaltning och ledning att skolans digitaliseringen var viktig. Digitala verktyg räddar inte en bristfällig pedagogik men duktiga pedagoger kan skapa fantastiska lektioner med teknologins hjälp. Jag har sett så många fina exempel på pedagoger som så snart de kan ett digitalt verktyg omsätter det till något de kan använda i klassrummet. När jag arbetat skolövergripande som IT-pedagog har jag haft förmånen att delta i många olika projekt. Några sjuor byggde framtida städer i Minecraft. På språklektioner hade vi mysteryskype med andra klasser och personer i världen. Vi har haft övningar i mediekunskap och på skolorna har vi alltid försökt arbeta förebyggande mot näthat och kränkningar på nätet. Eleverna har fått blogga och twittra som historiska personer. Skolans nyhetsredaktion spelade in skolnyhetsprogram som sedan publicerades på online. En driven och vänlig förälder höll i en barnhack på kvällstid där mellanstadieelever fick lära sig programmering i Scratch. På en skolan jag arbetat gjordes en undersökning bland lärare, elever och föräldrar kring införandet av en till en, dvs en dator per elev. Alla var mycket positiva, eleverna sa att skolan hade blivit roligare och lärarna menade att deras undervisning var mer varierad.

Användarvänlig är ett ord som är essentiell när vi pratar om skola och teknologi. Om tekniken skall nå ut så behöver den möta användarna där de är. Det finns mycket stora skillnader i kunskaper kring IKT hos lärarkåren. Vi är alla medvetna om lärares arbetssituation och därför kan det inte ligga på den enskilde lärarens egna intresse för teknologi för att den ska användas. Lärarna behöver vara med på tåget för att alla elever ska få möjligheten att utveckla sin digitala kompetens. Vilka hinder finns det då? En faktor som gör oss människor slutna är rädsla. I det här fallet handlar det om rädslan att göra fel och rädsla att inte kunna. Medicinen mot rädsla blir då kunskap. Det är alltså viktigt med fortbildning och avsatt tid för detta. Det finurliga är att det går att kombinera med andra aktiviteter exempelvis planering och förberedelser Ett annat bra sätt att spara tid, och faktiskt påskynda den egna utvecklingen, är att prova saker direkt i klassrummet tillsammans med eleverna även om man inte riktigt säker på det digitala verktyget. Min erfarenhet är att det alltid finns några elever som är mer tekniska än man själv är och som snabbt löser svårigheterna. De problem som kan uppstå kommer upp till ytan snabbare när det är flera som provar. Dessutom så visar man eleverna en attityd av nyfikenhet och mod att våga pröva saker som man inte är helt säker på. Vill vi att eleverna ska ha ett utvecklande tankesätt bör vi föregå med gott exempel och ha ett utvecklande tankesätt själva. Det är nödvändigt att det finns arenor där vi kan byta tankar och idéer kring framgångar och svårigheter, digitala agoror har någon kallat dem. Det finns redan många torg där detta sker, exempelvis i bloggsfären, facebook-grupper och på skoltwitter. Skoltwitter har för mig varit oerhört inspirerande och givit mig stimulans och omvärldskunskap. Twitter är något jag rekommenderar alla även om man får vara immun mot vissa negativa röster. Jag hade en elev en gång som driver en välbesökt blogg. Hon hade utsatts för en del näthat och då jag frågade hur hon hanterar det svarade hon att det är något man lär sig. Ska vi vuxna leda de unga igenom det nya medielandskapet bör vi själva vara åtminstone något bevandrade i det. Förutsättningarna ser väldigt olika ut på olika skolor också och det är centralt att det finns goda digitala förutsättningar för lärare och elever. Hårdvara räcker inte utan det krävs även fortbildning. Jag tycker dock att det ligger ett visst ansvar hos individen att åtminstone vara öppen för den egna digitala utvecklingen, att åtminstone vara öppen för att låta den växa. Detta har inget med ålder att göra som vissa tror utan det är en attityd och en öppenhet som jag har sett att många äldre ha och många yngre inte ha och vi är där tillbaka i det utvecklande tankesättet. För mig är OM vi ska ha en digital skola en ickefråga, samhället är digitalt och skolan är en grundbult i samhället. Jag ser inte någon motsättning mellan bildning och digitalisering utan jag tycker att de går hand i hand. Att önska sig att samhället är mindre teknologiskt är nästan som att önska att gravitationen ska minska. Det är dock viktigt att ha en sund relation till tekniken och nätet både fysiskt och mentalt. Kritiskt tänkande har aldrig varit mer angeläget och källkritik väsentlig vilket den är i läroplanen.

Det har ibland kallats den digitala klyftan, spannet mellan de som kan och de som inte kan och man har exempelvis sett skillnad i internetanvändande bland unga beroende på vilken socialgrupp de kommer ifrån. Den som inte inkluderas i det digitala samhället löper stor risk att hamna på sidan om. Ett exempel på detta som idag är problem i skolan är när vårdnadshavare inte har ett BankID att logga in med på skolportalen. Vems ansvar är det att hjälpa dem med det? Måhända kommer vi att se tillbaka på denna tid och vårt sätt att nyttja teknologin ungefär som det charmiga minnet jag har av min högstadielärare som kämpade med de stora rullarna filmapparaten som hon hade lyckats baxa in längst bak i klassrummet. Till slut gick den igång och det karakteristiska ljudet från de stora rullarna blandades med filmens berättarröst. I sämsta fall ser vi tillbaka på det med sorg för att vi inte lyckades att rusta dagens unga med de digitala färdigheter de behöver för att leva i den globala byn med megastäder där vi transporteras i förarlösa elbilar och robotar har tagit över hälften av de uppgifter vi idag kallar jobb.

  • Var öppen för det nya
  • Lär dig en sak i taget
  • Googla när du inte vet
  • Var kreativ
  • Våga prova
  • Gör misstag
  • Lär dig av misstagen
  • Följ forskare och andra som kan mer än du
  • Ha roligt

Följ Erik på https://twitter.com/erikpedagog och http://erikjaraker.se/blogg/